Frågeställningar.Hur ser nyhetsvärderingen ut i Rapport, Aktuellt och TV4 Nyheterna? Vilka nyheter väljs ut? Hur presenteras de?.

The purpose of this study was to investigate if female and male reporters and interviewees get the same amount of time in the news feature in the Swedish news programs TV4-Nyheterna and SVT 1 Rapport. The aim of this study was also to investigate if there is a breakdown of the reporting lines between male and female reporters, that is, if they are reporting on various topics. In our study we also determined if the two television channels in any way are different when it comes to gender.Our main theory was that men are overrepresented both among reporters and interviewees and that they are dominant in both hard and soft news. We thought that SVT 1Rapport would have a better gender balance than TV4-Nyheterna because SVT 1 has been working on gender issues for a long time.We were using a quantitative content analysis to examine the 19:30 news on SVT 1 Rapport and 22:00 news on TV4-Nyheterna for two weeks in November 2010. We examined domestic and foreign news and determined how much time each sex got.

Vi har gjort en kvantitativ undersökning som visar hur experter används i tv-nyheterna. Hur presenteras experterna, var kommer de ifrån och vilka representerar de? Vi har även undersökt hur läng tid experten får prata och om programmens användning av experter skiljer sig åt beroende på nyhetens ämne. Utgångspunkten har varit hur mycket information man som tittare får om experterna, utan att veta något om deras egentliga kunskapsinnehav eller person. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken sorts personer som medierna konstruerar till experter. Programmen vi har undersökt är Rapport, Aktuellt och Tv4-nyheternas huvudsändningar.

Den här uppsatsen behandlar tv-programmet Lilla Aktuellt som är ett nyhetsprogram för barn. Programmet sänds på Barnkanalen (SVT) och har tidigare sänts på SVT 1. Vi har gjort en jämförande kvantitativ innehållsanalys på sammanlagt sexton program, åtta program från oktober och åtta från november månad, år 1993 och år 2008. Vårt syfte är att belysa hur programmet förändrats sedan starten 1993.Teoretiskt är vi inspirerade av Ingegerd Rydins bok Barnens röster. Program för barn i Sveriges Radio och television 1925-1999 (2000), Ebba Sundins avhandling Seriegubbar och terrorkrig, barn ochdagstidningar i ett förändrat medielandskap (2004), Siri Amram och Cecilia Hedquists kandidatuppsats??Stor jämställdhet i ett litet format ? en kvantitativ och kvalitativ undersökning av Lilla Aktuellt utifrån ett genusperspektiv ??(2007) samt generell teori om nyhetsvärdering och nyhetsurval.

Nyheterna i TV presenterar viktig information om händelser och samhällssystem, vilket skapar förutsättningar för vår uppfattning av omvärlden och våra möjligheter till ställningstaganden i samhällsfrågor. Därmed är det viktigt att informationen i nyheterna är tillförlitlig. Med det stora utbud av kanaler som finns, är det viktigt att alla sändningar uppfattas trovärdiga för att programmen ska behålla sina tittare.Elever och bildlärare ska enligt kursplanen för Bild i grundskolan inneha kunskaper i hur bilder skapar mening och betydelser. Undersökningens syfte är att synliggöra hur trovärdigheten gestaltas i nyhetsprogrammen. Genom att studera nyhetsprogram med särskild fokus på trovärdigheten, ger undersökningen kunskaper i hur bilder och tecken inverkar på mottagaren.

Titel: Dåliga nyheter för lokaljournalistiken. En kartläggning av TV4:s lokala nyhetsinnehåll innan och efter nedläggningen av de lokala redaktionerna.Författare: Annamari Alanne, Catharina Björk & Charlotte GuthUppdragsgivare: SVT Uppdrag granskningKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, kandidatuppsats. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Mathias A. FärdighSidantal: 50, inklusive bilagorAntal ord: 14847Syfte: Att kartlägga det lokala nyhetsinnehållet i TV4 före och efter nedläggningen av TV4:s lokala redaktionerMetod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Analys av nyhetsinnehållet i TV4 Värmland och TV4 Nyheterna under november 2013 och TV4 Nyheterna under november 2014Huvudresultat: Efter nedläggningen av de lokala redaktionerna har antalet lokala nyhetsinslag ökat i TV4 Nyheterna 2014 jämfört med TV4 Nyheterna 2013, men ofta är de lokala inslagen riktat mot en nationell publik. Sett utifrån det totala utbudet av lokala nyheter 2013 har dock andelen lokala inslag minskat markant.

The purpose of this paper is to investigate contents in the news in order to search for similarities between the two television news reports, Rapport and Nyheterna. The news features that I examined in my investigation were broadcast in April and May 2006.SVT and TV4 are two Television channels both belonging to the analogue television network in Sweden, which means that they reach out to almost the whole country. Hence I thought it was interesting to investigate their reports on similar news.The question:- Which are the similarities and differences between how the two programmes describe their reporting on similar news?When I put together the information from the two programmes in the schedule I based my analysis on the following questions: topic, place, length, type of reporting and per-sons/sources.The method for this investigation is a quantitative content analysis. However, some part of the collection of information and description/interpretation of the material is qualita-tive.Rapport and Nyheterna had an average of 15 similar news features per week, of which foreign news dominated.

In this study we examine to what extent people with disability participate in television news and how they are represented. We chose to examine one broadcast per day of SVT Public Service news program Rapport and commercial channel TV4 Nyheterna (TV4 News) during one month using quantitative content analysis and qualitative discourse analysis.We found that people with disability are underrepresented in television news. In Rapport only 1,9 percent of the total broadcasting time contained people with disability and in TV4 Nyheterna 3 percent of the total broadcasting time contained people with disability. In the news people with disability were often represented as stereotypes, most commonly as victims. The focus was often on the medical aspect of the disability and on the problems that people with disability had.

Mitt examensarbete går ut på att ta reda på mer hur en videoreporter på en lokal tv-kanal i Norrbotten funderar kring intervjupersoner och vad de värdesätter mest hos en bra intervjuperson. Den centrala forskningsfrågan har varit: Hur väljer man intervjuperson, efter kunskap eller personlighet? Jag har genomfört två semistrukturerade intervjuer med två kvinnliga videoreportrar som arbetar på tv-kanalen 24 Norrbotten. Jag har även tittat närmare på en veckas nyhetsinslag som de två har gjort för att sedan fråga dem om hur de gjorde när de arbetade med inslagen, samt om inslagens intervjupersoner stämmer överens med den allmänna uppfattningen om att det mest är svenska medelåldersmän som förekommer i nyheterna. Det jag har kommit fram till är bland annat att det stämmer att det är mest män som kommer till tals i nyheterna, men också att det beror på att så få kvinnor vill ställa upp på intervjuer.

Under hela år 2011 rapporterade SR Ekot i 27 minuter och TV4 Nyheterna i 34 minuter om den humanitära katastrofen på Afrikas horn. Största delen av rapporteringen skedde i juli och augusti. 79 procent av TV4 Nyheternas rapportering skedde under de sista 16 dagarna i juli. Ekot hade mer spridning på sina reportage. Både Ekot och TV4 Nyheterna hade utsända reportrar på plats.

I den här uppsatsen granskas ett nyhetsprogram för barn, Lilla Aktuellt, som sänds av public service-företaget Sveriges Television. Syftet är att undersöka hur skolan framställs i nyheterna och vilken förändring av framställningen som skett över tid. Med en kvantitativ innehållsanalys har sändningar av Lilla Aktuellt från 1994 och 2013/2014 granskats för att ta reda på frågorna; hur mycket sägs om skolan i nyhetsprogram för barn, vad kommer fram om skolan i nyhetsinslagen och vem kommer till tals om skolan. Uppsatsen använder ett barnperspektiv. Teoretiska ramverk för uppsatsen består av barndomsforskning, gestaltningsteori, teori om nyhetsvärdering samt medielogik.Resultaten visar att skolinslagen har ökat samtidigt som tidsutrymmet har minskat.

Studien baseras på en kvantitativ innehållsanalys av könsrepresentation bland de intervjupersoner som får synas och komma till tals i nyhetssändningar. Med två nedslag, en vecka 2009 och en vecka 2014, har vi studerat könsrepresentation i stort, på ämnesnivå samt personnivå. Vi har frågat oss om Sveriges största nyhetsförmedlare, Rapport i SVT1, Aktuellt i SVT2 och TV4Nyheterna, med mål och policys om jämställdhet, faktiskt förmedlar en könsrepresentativ bild av samhället.Genom att undersöka 2009 och 2014 ser vi hur könsrepresentationen i nyhetssändningarna förändrats se senaste åren. En studie likt denna är ständigt nödvändig då tidigare forskning inte visar några bestående sanningar utan hela tiden behöver uppdateras. Studien grundas i teorier om kön och makt, hur redaktioner kan bidra till att reproducera stereotypa normer och föreställningar i samhället.

Syftet med den här uppsatsen var att diskutera hur 20-30 åringar konsumerar nyheter och hur de skulle vilja konsumera nyheter.Idén till det här arbetet uppkom i samband med att vi upptäckte att SVTs stora nyhetsprogram Aktuellt och Rapport tappade tittare och lockade väldigt få unga konsumenter.  Vi valde en fokusgrupp som vår metod till att undersöka frågeställningarna; Hur konsumerar 20-30 åringar nyheter idag? Hur vill 20-30 åringar konsumera nyheter? Vilka slutsatser kan vi dra av resultatet för att få fram hur SVT borde producera och distribuera sina nyheter till unga vuxna i framtiden? Vi gjorde också en intervju med biträdande programdirektör för nyheter och samhälle på SVT. I den här uppsatsen har vi kommit fram till att SVT har de resurser som behövs för att göra kvalitativa nyheter till de unga. Det svåra är att producera och distribuera nyheter till en generation som lever i konvergenskulturen där all media är i ständig förändring.

Vi startade vår studie med en vilja att ta reda på hur tidningsföretagen ska göra för att hantera förändringsprocessen som sker inom tidningsbranschen just nu. Upplagorna för papperstidningarna sjunker och många tidningar tvingas säga upp personal för att finansiera verksamheten. Fler och fler tidningsföretag har även börjat införa olika sätt att ta betalt för de digitala nyheterna på internet som ett försök att ordna upp den försämrade ekonomin. Det aktuella ämnet har väckt många frågor hos oss. Är papperstidningen en rest från gamla tider som snart kommer ersättas helt av de digitala nyheterna? Och hur ska det digitala i så fall kunna finansiera tidningarna när läsarna är vana att få sina digitala nyheter gratis?Vi har studerat ämnet genom en kvantitativ studie där vi med en enkät frågat personer mellan 25-45 år om deras vanor och syn på nyheter och nyhetsmedier.

Jag har gjort en kvantitativ innehållsanalys av inslag i SVT:s Rapport och TV4:s Nyheterna under tre perioder. Undersökningen fokuserade på hur pass snuttifierade, trivialiserade och dramatiserade nyhetsinslagen är. Syftet var att se på utvecklingen under tjugo års tid sedan tv-monopolet avskaffades och en kommersiell tv-kanal infördes och utgångspunkten för undersökningen var Kent Asps tidigare forskning som anser att dessa tre begrepp, inklusive begreppet personifiering, är utmärkande för kommersialiserad tv.De tv-nyheter som har ingått i min undersökning är Rapports och TV4-nyheternas sändningar från första veckan i december 1990, 2000 och 2010. De olika delarna som analyserades var längden på inslag, längden på soundbites, längden på bildbitar, vilka personer som intervjuas, vilka ämnesområden som sändningarna rapporterar om, om rapporteringen handlar om brott och om den tar upp dramatiska händelser.Resultaten visar att det skett en utveckling mot en viss form av kommersialisering inom tv-nyheterna, men att den inte skiljer de olika nyhetsprogrammen åt så mycket som teorierna om kommersialisering tycks tro.Min slutsats var att även om båda nyhetsprogrammen har blivit mer kommersiella enligt Asps definitioner, betyder det inte att det journalistiska innehållet har blivit lidande. Störst skillnader visade snuttifiering och trivialisering.